Resor

Malmö - du var allt

För två fredagar sedan hoppade jag på 07-tåget till Malmö för att fira pausen mellan min näst-sista och sista kurs, hänga med människor jag tycker om, äta falafel och fynda på secondhand. Trodde dessutom att vårjacka-invigning var en bra idé pga väderappen sa 6°C men jag var tydligen den enda i Sverige som inte visste hur blåsigt denna Skåne-stad är. 

Two Fridays ago I hopped on the 7AM train to Malmö to celebrate the paus between my second to last and last module, hang out with people I like, eat falafel and find secondhand bargains. I also thought that it'd be a good idea to bring my spring coat 'cause the weather app said 6°C, but I seemed to be the only Sweden who didn't know how windy this southern city is.

IMG_8701.jpg

Blev uppmött av denna stjärna vid centralen och inledde helgen med strosande på stan och dumplings till lunch. Ni som följt bloggen ett tag eller känner till bloggvärlden generellt, vet att det genom bloggar är vanligt att träffa vänner. Nu har Lovisa slutat blogga (men finns på instagram @lvshllstrm), men efter vi följt varandra ett antal år och träffats i Dublin, kändes det fint att få bo hos henne. Vi promenerade hem till lägenheten och hängde i köket med hennes otroligt trevliga pojkvän, drack kaffe och bara pratade ett gäng timmar.

This star met me by the station and we started the weekend by walking round the city and eating dumplings for lunch. You who have followed this blog a while or know the blog world in general, know that it is common to find friends through your blog. Lovisa has closed hers (but you can find her on Instagram @lvshllstrm), but after following each other for a few years and meeting in Dublin, it was nice to stay with her. We headed back to the flat and hung out in the kitchen with her incredibly nice boyfriend, drank coffee and just talked for hours.

Älskar att få komma hem till människor och se hur de bor. Deras lägenhet var hade sån charm med trägolv och högt i tak. Längtar efter sådant.

I love visiting peoples' homes and seeing how they live. Their flat was so charming with wooden floors and high ceilings. I can't wait to have that myself.

IMG_8699.jpg

Björn ansvarade för musiken som spelades på LP-spelare och det kändes som jag var med i en film med ett fantastiskt soundtrack.

Björn was in charge of the music, it was played on vinyl and it felt like I was in a film with a fantastic soundtrack.

Resten av eftermiddagen klurade vi på om orken fanns till utgång medan vi knaprade salt & vinäger-chips. Jag försökte återfå energi genom en vilostund och sen tog vi oss till ett riktigt gött thai-hak och åt grym curry och pad thai. Jag är värdelöst sällskap på fredagkvällar och somnade därför i soffan medan Lovisa kolla True Crime och Björn gick vidare med sina vänner. 

The rest of the afternoon was spent figuring out if we (I) had enough energy to go out, while eating salt and vinegar crisps. I tried to re-energize with a powernap and then we headed to an amazing Thai place where we ate some bloody good curry and pad thai. I'm rubbish company on a Friday night and therefore fell asleep on the sofa while Lovisa watched True Crime and Björn headed of for beers.

Vi vaknade tidigt och styrde långsamt en brakfrukost.

We woke early though, and slowly made a massive breakfast.

IMG_8702.jpg

Det är fint att introducera nya grejer för andra som är lika matintresserade, som mitt (från början mammas) familjerecept på västindiska dumplings (blanda 1dl kall mjölk, 2dl vetemjöl, 2tsk bakpulver, en nypa salt till en smidig deg, forma bullar och stek i olja). 

It's nice introducing new things to people who are equally interested in food, like my (originally my mum's) family recipe for West Indian dumplings (mix 1dl cold milk, 2dl wheat flour, 2tsp baking soda, a pinch of salt into a dough, roll into balls and fry in oil).

IMG_8705.jpg

Totalen bestod av stekt spenat, ägg, svamp, vita bönor, kaffe och ofiltrerad äppeljuice ("den som inte ser ut som öl"). Det här, mina vänner, är en av mina absoluta favoriter i frukostväg. Resten av dagen gick jag och Lovisa i secondhand-butiker där utbudet var magiskt, åt indiskt och handlade ingredienser på Möllevångstorgets marknad och de fantastiska Asien Livs-butikerna runtom. Vi sprang in i Lovisas vänner och tog en kaffe med dem, för att sammanstråla på kvällen igen med middag och inflyttningsfest i en fantastiskt vacker lägenhet. Ni som följer mig på instagram vet att kvällen avslutades på det mest Malmö-itiska sättet, dvs med en 30-kronors falafelrulle <3 

The turnout included fried spinach, egg, mushroom, baked beans, coffee and unfiltered apple juice ("the one that doesn't look like beer"). This, my friends, is one of my absolute favourite spreads. The rest of the day, Lovisa and I spent venturing into magic-like secondhand shops, ate Indian and bought ingredients from the Möllevång market and the fantastic Asian shops around. We also ran into her friends and had a coffee with them before reuniting later on for dinner and a flat warming party. You who follow me on Instagram know that the evening was ended in the most typical Malmö way, with a 30kr/€3/£3 falafel wrap <3

IMG_8713.jpg

Dagen därpå åt jag bort min bakfylla med frukost hemma hos Lovisa och Björn och sen våffellunch Far i Hatten med Christin!!! Det var en första dejt efter år av bloggläsande, men det kändes som vi varit vänner länge. Timmarna försvann medan vi åt, promenerade i vårluft och sol (!) bort till hennes lägenhet. Där fick jag hänga med upp och se den färgsprakande inredningen som syns i blogg och instagram (@midiss) på riktigt, hälsa på Anton och springa i lägenheten med deras virvelvind Algot. Hämtade sen väskorna och kramade Lovisa och Björn hejdå för denna gång, åt BK på centralen och åkte hem till en kopp te i soffan med Daniel. 

Är helt enkelt så så så tacksam för vad den här platsen möjliggjort och hur jävla roligt det är att träffa vänner på det här sättet.

The day after I cured my hangover with breakfast at Lovisa and Björn's and then waffle lunch at Far i Hatten with Christin!!! It was our first date after years of blog reading, but felt like we'd been friends forever. The hours disappeared while we ate, walked in spring air and sun (!) to her flat. I got to see the colourful interior design in her flat that is featured on her blog and instagram (@midiss) with my own eyes, meet Anton and run around the flat with their whirlwind Algot. When the afternoon drew nearer, I picked up my bags and hugged Lovisa and Björn goodbye, ate BK at the station and headed home to a cuppa on the sofa with Daniel.

I'm just so so so thankful for what this place has made possible and how much fun it is to meet friends this way.

Bröllopshelg i England: familjebrunch och bröllopsdagen

Eftersom bloggen just nu är en plats för återblickar tänker jag att vi kan se tillbaka på bröllopsdagen i England i maj. Läs om de första två delarna här:
Bröllopshelg i England: söndrigt plan, kvällsmat i trädgården och promenad runt kvarteret 
Bröllopshelg i England: inflyttningsfest hos Wes.

As the blog is a place for looking back at the moment, I thought we'd look back at the wedding day in England in May. Read about the first two parts here and here.

På lördagen vaknade jag i vanlig ordning hur tidigt som helst, drack en kopp te utomhus, åt frukost med de andra och lockade sedan håret. Vid elva dök hela tjocka släkten upp på brunch pga äta och umgås är det vi gör bäst.

Alla var inte med men väldigt många av oss. Älskar dessa tillställningar i just denna trädgård. 

IMG_2251.jpg

Bad Daniel ta en bild på mig så att jag kunde visa upp klänningen. En liten vintagedröm med plisserad överdel.

En stilig pojkvän, en fin familj, en vacker vigsel, ett underbart brudpar och en stor fest på kvällen.

Bröllopshelg i England: inflyttningsfest hos Wes

Efter kvällspromenaden i området var vi helt slut och somnade på studs när huvudena landade på kuddarna. Programmerad efter vårens schema, vaknade kroppen av sig själv vid sex och ville ha dryck och käk. Älskar att smyga upp först, speciellt när solen skiner utanför och allt är tyst. Med en kopp te i hand väntade jag in de andra tidiga uppstigarna i huset. Vi åt frukost och stack sen iväg på shoppingdag i Birmingham, jag Daniel och Chey. Lämnade ett avtryck på mosters bord; hon vill fylla det med släkt och vänners namn och hälsningar.

After our evening walk in the neighborhood, we were so tired and fell asleep straight away when our heads hits our pillows. Used to the spring's schedule, my body woke me at 6AM and wanted a drink and food. I love sneaking up first, especially when the sun is shining outside and everything is quiet. With a cuppa in my hand, I waited on the other early risers of the house. After breakfast, Chey, Daniel and I went to Birmingham shopping. Before we left, I wrote a message on my aunt's table; she wants to fill it with the names and greetings from family and friends.

När eftermiddagen var ett faktum hade vi bytt om och mötte upp mer familj vid stoppljusen vid Cromwell Road och promenerade mot Wes lägenhet; han är vår mammas/mostrars/morbröders kusin styrde upp en lugn inflyttningsfest när vi för en gångs skull var i princip hela familjen i samma stad. 

When the afternoon arrived, we changed and met more family by the red lights by Cromwell Road and walked towards Wes's flat; he's our mum's/aunt's/uncle's cousin and was hosting a quiet house warming party. Making the most of the whole fam being in town.

Daniel och jag pratade om vår egen inbjudningslista till vårt framtida bröllop, hur det kommer vara omöjligt att hålla det litet om vi inte rymmer (vilket jag inte vill) med tanke på att: mamma hade sju syskon från början, alla med respektive och barn med sina respektive och deras barn. 

Daniel and I were talking about our own guest list for our future wedding, how it will be impossible to keep it small if we don't run away (which I don't want), knowing that: mum had seven siblings from the beginning, everyone with partners and kids and their partners and their kids.

Efter ett gäng timmar, jamaicansk mat från vårt favoritställe och x antal drinkar i den varma (och snygga) lägenheten senare, bestämde vi för att svänga förbi the Merchant's, en av de populära pubarna i stan. Vi hade sån extrem flax med vädret, 20°C+ grader om kvällarna <3

A couple of hours, Jamaican food from our favourite place and x amount of drinks in the hot (but gorgeous) flat later, we decided to swing by the Merchant's on the way home. It's one of the town's popular pubs. We had such luck with the weather as you can see, 20°C+ degrees in the evenings <3

Till slut gick vi hem, förbi lummiga och mysiga trädgårdar och annan grönska, peppade för morgondagens bröllop. 

In the end we walked home, past gardens and other greenery, excited about the next day's wedding.

Bröllopshelg i England: söndrigt flygplan, kvällsmat i trädgården och promenad runt kvarteret

När det var Kristi Himmelfärds-torsdag fick jag, Daniel och min kusin Krista skjuts till Landvetter flygplats. Vi skulle ju på min kusin Mercedes bröllop! Jag var helt slut efter att ha färdigställt mitt projektarbete och längtade efter att bara slappa och ha kul i fyra dagar i mitt andra hemland. Vi blev dessvärre försenade 5,5 timme på grund av ett söndrigt plan; jag var så sjukt besviken och gjorde åt min matbiljett på ett glas bubbel i ett försök att fira ledighet istället. Som tur var fick jag besked om att jag fått en plats i Dublin medan vi väntade, och blev glad igen.

Efter flygtur och tågresa från Birmingham till Rugby, hämtade moster Eve upp oss. Värmen var fantastisk och det första jag gjorde när jag ställt in väskan i rummet vi skulle sova i, var att byta om till shorts och dra av mig skor och strumpor. Sprang ut i trädgården med en tallrik mat och pratade, njöt, fotade, log, satt, stod och carpade.

Efter att ha suttit ner i princip hela dagen föreslog jag en promenad runt kvarteret med Daniel. Älskar detta område så mycket och ville bara absorbera allt det engelska till max. Grönt och tegel, smala gator, helt andra växter och de fullproppade små trädgårdarna. Åh, vill tillbaka nu igen.

English

From our first day in England when we went over for my cousin Mercedes's wedding. We were delayed 5,5h but finally arrived in a hot Rugby, where we ate tea and the garden and then walked round the neighborhood.

Muir Woods

I slutet av vår USA-resa förra sommaren åkte vi över till Sausalito från San Francisco. Jag hade skyhöga förväntningar på den lilla kuststaden som egentligen bara var en turistansamling. Tur att vi började med att hoppa av färjan och steg på en gratisbuss upp till Muir Woods direkt istället. Minns detta som en av de bästa delarna med våra tre veckor i landet. Så vackert och tyst.

English

At the end of our holiday in America last summer we took the ferry from San Francisco to Sausalito. I had super high expectations of the coastal town that proved to be just a tourist hub. Luckily we hopped on a bus up to Muir Woods straight away instead. I remember this as one of the best parts of our entire three weeks in the country. So beautiful and quiet.

Remembering my best London trip ever

Jag är en väldigt ospontan person, en av de saker jag tycker är tråkigast med mig själv men aldrig skulle döma någon annan för. Förstår ju det för väl. Men en gång var jag så spontan en kan bli: sade upp mig från jobbet jag hatade och bokade en biljett till London. Vi kör en nyversion av inlägget jag skrev om denna resa på min gamla blogg. Varsågod, London i ett strålande maj.

I'm a very un-spontaneous person, one of the most boring things about myself but what I'd never judge anyone else about. I understand it too well. But once I was as spontaneous as one can be: I quit the job I hated and booked a ticket to London. Today's a new version of the post I wrote about this trip on my old blog. Here you go, London in a glowing May.

Landed at Stansted, took the Easybus to Old Street, got lost in the massive stairwell of my (mum's) cousin Wes's building. Hugged him and Cho, dropped off my bag, put on some new deodorant and headed out in the busy streets of London. We walked to Broadway Market, bought food from the stands and just flopped down on the grass in London Fields. After sweating ourselves silly in the crazy spring sun, we walked back to the flat where Joel and Paul had prepared sangria on the rooftop (yes, it's true). We were joined by their friends, hung out and then went out that night.

The whole long weekend was like a dream. Shoreditch Grind was just round the corner where we bought morning coffee then I strolled around the city by myself, visited Wes at work, met my old friend Joe (from when I had friends in Rugby), met up with Malin 'cause she was living there at the time and had fab drinks at the Night Owl, ate amazing food, cooked, wrote lists of things when drinking coffee in hipster cafés and just enjoyed feeling like I was in control. In control of myself, my life, my dreams, my decisions. Quitting was the most liberating and right thing for me to do at that point and god, I'm still so thankful that I followed my gut.

I know traveling to London on my own won't happen any time soon, but at least spring is near. So is my cousin's wedding in Rugby, then I fill up on Englishness. And maybe Dublin will be happening for me this autumn. 

San Francisco: Mission, Mexican food and super babe Vicky

I arkivet på nastasja.blogg.se hittar ni mina tidigare inlägg om min och Daniels USA-resa; de ligger under fliken Resor. Senast bloggade jag om vår dagstripp till Yosemite, det gjorde jag här. Dagen efter det hade vi bestämt dejt med ingen annan än superbejb Vicky! Vi träffades för första gången samma år, i ett svinkallt Stockholm i januari (läs om den träffen här). Lyxen att få umgås när vi egentligen har halva världen mellan oss.

För er som inte vet har Vicky pluggat i San Francisco via Berghs och var mitt uppe i att försöka fixa jobb eftersom visum är en krånglig bitch i USA. Vi försökte prata om allt samtidigt som vi gick, dök in i affärer och se saker på en gång. Jag fick panik över värmen för att jag missbedömt vädret totalt; mitt sällskap väntade tålmodigt medan sprang in i en butik och köpte en (orimligt dyr) klänning för att kunna fortsätta dagen. Vicky tog oss till området Mission där butikerna är coola och maten har en annan bakgrund än amerikansk. När magarna började kurra landade vi på El Farolito, där åt vi den bästa mexikanska maten som någonsin mött min mun. Komiskt nog hade Daniel ätit exakt här när han senast besökte SF. 

Efter käket fortsatte vi förbi mataffärer som sålde kaktus i lösvikt och gick in i fler butiker för att shopping utomlands alltid är roligare. 

Vi blev snart trötta av att gå runt och bestämde att en paus i Dolores Park var det enda rätta. Vi köpte kaffe och San Pellegrino som vi njöt av i solen. SF är ju egentligen kallast i juli, just när vi var där. Men vi hade jättetur och kunde mestadels gå runt i sommarkläder om dagarna för att sen byta om till långärmat -och benat om kvällarna. Här i parken spanade vi på superglada hundar och pratade om de stora skillnaderna mellan USA och Sverige.

Dags att röra sig vidare! Mot Castro, det kända gayområdet i staden. När vi närmade oss blev allting färgglatt och som alltid när jag befunnit mig på en plats där hbqta+-personer är representerade, kände jag mig glad och lugn. Som att det är såhär världen borde vara. Är så rädd för hur det communityt kommer påverkas nu när Trump blir president, fy fan.

Vår sista anhalt på en lång promenerande dag var Hayes Valley, ett poppis område där vi hälsade på Vickys kompis Marc där han jobbade. Inne i en butik med så himla fina läderprodukter blev vi bjudna på kaffe och Vicky blev facetimead av vänner. Dagen började märkas på oss när tröttheten kröp på så vi styrde stegen tillbaka hemåt.

Vi kramade Vicky hejdå efter ett gäng kvarter mer till fots och sa att vi skulle bestämma en till dejt innan vi åkte hem. Daniel och jag var så mätta efter lunchen fortfarande att vi nöjde oss med snabbnudlar från ett 7Eleven på hörnet till kvällsmat. Denna dag var verkligen en av höjdpunkterna på resan, för sällskapet och sakerna vi gjorde. Tack Vicky <3

English

One of the best days during mine and Daniel's holiday in the U.S was when we met super babe Vicky in San Francisco. We know each other through our blogs and met the first time in January in an ice cold Stockholm (where she's originally from). She's studied in SF and was looking for work but was stressed because of visas. We spent the day walking, ducking into cool shops in Mission, eating the best Mexican I've ever tasted at El Farolito, chilled in Dolores Park and visited the hip area of Hayes Valley. We caught up on the going ons in our lives, discussed differences between Sweden and America, talked about how hbtqa+ rights and walked some more. Daniel and I were exhausted and full from our lunch so we ended our evening with cup noodles from the 7Eleven om the corner. Thanks Vicky, for a quality day <3

Yosemite - the place of my dreams

När vi skulle boka våra USA-resa var vi överens om att det viktigaste var besöket till Yosemite. Även om vi inte hajkar och campar ute något särskilt i Sverige är vi båda naturälskare. Efter att ha sett en dokumentär om denna nationalpark för längesedan har vi båda velat dit. Vi åkte med en tour från San Francisco över en dag; medan vi var där insåg vi att vi bara skulle få tre timmar i parken vilket var 90% för lite tid. Så om in ska dit rekommenderar jag er att sova över minst en natt om det går.

Klicka på bilderna om ni vill se dem i ett större format / Click on the pictures to make them bigger

Vårt första stopp var denna utkiksplats. Vi hade åkt minibuss i ca fyra timmar, pratat bra länge med Mateo från Dominikanska Republiken och känt oss som backpackers igen. Efter en lång, snirklig stigning till toppen av parken åkte vi ner i dalen, Yosemite Valley. Ni som använder Mac känner kanske igen bilden längst ner till höger; det är standardskärmsläckaren för operativsystemet El Capitan. Det var mäktigare än jag någonsin kunde fångat på bild och vi stod i tystnad och blickade ut.

Det var så häftigt att vara en liten person gående bland de extremt höga träden och skymta bergen runt om oss.

Klicka på bilderna om ni vill se dem i ett större format / Click on the pictures to make them bigger

Vi åkte gratis-shuttlebussen som finns i parken för att ta oss till Mirror Lake. Vi åkte förbi andra semesterfirare och började sen vår lilla promenad bortåt. Här hade vi räknat med att hinna med två sevärdheter men det fick vi ändra på sen.

Klicka på bilderna om ni vill se dem i ett större format / Click on the pictures to make them bigger

Alltså, ser ni? Vi kände oss så hemma där och överlyckliga att få beskåda det i verkligheten. 

Tyvärr var det inte mycket till spegelsjö då vattennivån var låg, men vi stod där och förundrades över höjden på naturen som omringade oss. Det som ser ut som buskar på klippväggarna är faktiskt höga granar. Här tog vi i alla fall av oss skorna och promenerade i isvattnet en bit för att äta lunch.

När vi käkat färdigt började promenaden tillbaka till busshållsplats. Den bussresa som tidigare tagit 25 minuter tog 55 minuter och vi hann knappt tillbaka till vår tourbuss i tid. Därmed hann vi endast se området kring Mirror Lake under vår egen tid när det fanns en bra bit över tio olika leder och platser att utforska. 

Sista hållplatsen innan hemfärd var botten av El Capitan; det är en av världens mest kända och eftertraktade klätterväggar. Väggen är 1 km hög och rekordet för att ta sig till toppen är 2 timmar även om vår guide sa att vanliga erfarna klättrare tar sig upp på tre dagar. Om ni vill se en riktigt kul och fet film om klättring i just Yosemite kan jag rekommendera Valley Uprising

Nästa gång vi åker till USA har vi sagt att vi ska sova över ett par dagar i en nationalpark för att maxa upplevelsen. Vi var såklart fortfarande väldigt glada över upplevelsen även om vi önskat att få skymta en björn också.

English

The trip to Yosemite was our highest priority when planning our three weeks in America this summer. We ended up going from our original plan of three days and two nights to just one day. We regretted not staying longer and have promised ourselves to do so next time we visit a National Park like this.

We spent out three hours in the park in awe of the intense views and were constantly reminded about how small we are in the world. Tiny people compared to nature, tall trees and huge mountains. If you use a Mac you might recognize the view at the top from the standard background in the operative system El Capitan (that is named after the famous mountain face displayed in the last two pictures). It was cooler than I managed to capture in the pictures.

One of our other stops was Mirror Lake that sadly was more a wide and shallow stream of icy water as it was so hot. We ate our lunch there, hoping to sight a bear but never did. The day was finished off at the base of El Capitan. It's 1 km tall and the record of climbing it is 2 hours despite our guide saying that experienced climbers usually make it in three days. If you want to see a fun and inspiring film about climbing in Yosemite, I can recommend Valley Uprising.