Söndagspromenad genom ett vinterlandskap

Förra söndagen fick Daniel i princip dra med mig ut på promenad pga min träningsvärk. Jag sa att om vi kom till någon backe skulle jag vända tillbaka till bilen. När vi väl stod i detta vackra snölandskap med solen skinandes så försvann min buttra envishet och jag ville aldrig gå hem. Det är underbart att vi har detta så nära, jag älskar det. När ni läser detta är jag och Daniel på väg till en annan snöig skog tillsammans med tiotusentals andra, nämligen till längdskidsspåren på Lassalyckan i Ulricehamn. I de spåren har jag sprungit otaliga varv men denna helg arrangerar min hemstad Världscupen i längskidor. Så himla fett!

Puss och glad söndag på er!

English

Last Sunday Daniel literally dragged me outside, he had to because of my training pains. I said that if we get to a hill, I would turn around to the car. But when we were standing in this beautiful snowy landscape with the sun shining, but sour stubbornness disappeared and I never wanted to go home. It's wonderful how close we have this, I love it. When you are reading this Daniel and I are heading to a different snowy forrest with tens of thousands of others. We going to the World Cup in cross-country skiing which my hometown in Ulricehamn is arranging. It's so cool!

Happy Sunday lovelies!